Inom stressforskningen beskrivs stress som ett tillstånd då vi inte har eller upplever oss inte ha de resurser vi behöver för att leva upp till de krav andra eller vi själv ställer på oss. Stress är mycket individuellt och skiljer sig också över tid för en och samma person Vad som helst kan stressa vem som helst-, av vilken anledning som helst.
Stress är en helt naturlig reaktion för att ge oss den extra kraft och energi som vi behöver för att klara en svårare utmaning eller ett hot. Stress är rent av livsnödvändig. Lagom och regelbunden stress är kanske en av de viktigaste resurserna för ett kvalitetsfyllt liv i god hälsa. Mild stress stimulerar kroppens olika uppbyggande och skyddande system, vilka aktiveras för att hantera svårare utmaningar. På så vis kan en måttlig mängd stress skydda och till och med stärka kroppen långsiktigt. Stress i lagom dos kan också fungera som motivator, för att få viktiga saker att ske.
Vår hjärna drivs av hot och belöningar. I en hotfull situation fokuserar hjärnan mer på hoten än på eventuella belöningar, just för att maximera våra chanser att överleva. Hoten, som i vårt dagliga liv ofta är oro och besvärliga tankar, kommer att vinna över belöningarna om vi inte hittar sätt att avvärja de oftast overkliga hoten och samtidigt koncentrera oss på belöningarna.
Människan är det enda djuret som kan som kan oroa sig för framtiden. Detta har både fördelar och nackdelar. Vår hjärnas viktigaste uppgift är att se till att vi överlever. Sett ur det perspektivet kan oro och att kunna förutse fara innan den uppkommer vara en bra och rent av livsnödvändig uppgift. Stress har historiskt sett många gånger handlat om överlevnad. De av våra förfäder som överlevde var troligen de som var bäst på att förutse fara.
I vårt moderna samhälle blir denna förmåga många gånger ett hinder för oss. Kroppen reagerar som om vi vore i ”livsfara” fast vi vanligtvis inte är det. Vi har i dag skapat oss ett liv som skapar utrymme för många olika former av hot och faror, såsom tex. deadlines, konkursen, ekonomisk konsumtion, social status etc
Vår hjärna kan inte skilja på ett verkligt och ett upplevt hot och detta ställer till problem för oss. Hjärnans föreställningar om framtiden påverkar hur stressad den blir. Då fantasin inte har några begränsningar blir detta ett problem då hjärnan hela tiden försöker att skydda dig mot fara.
Till skillnad från vara förfäder på stenåldern är vi idag ett stillasittande folk. Detta gör att vi inte får utlopp för den energi och kraft som hjärnan mobiliserar i våra kroppar för att vi ska kunna hantera ett hot (kämpa eller fly). Vi sitter kvar i soffan och får samma stressreaktioner som om vi blivit jagade av en björn. Detta leder till att vi på sikt kommer att öka risken för en överreaktion. Kanske inte konstigt att vi helt enkelt får ”kortare stubin” och kanske ”sparkar bakut”.
En faktisk eller fantiserad känsla eller upplevelse aktiverar samma område i. Vid en hotfull situation förmedlas signaler till vår mest primitiva del av hjärna, den del som vi har gemensam med ormar, ödlor, fåglar och andra lägre stående djur. Dessa signaler ger upphov till en omedveten instinktiv reflexreaktion. Denna reflexreaktion gör att vi agerar antingen genom att kämpa mot hotet, fly från hotet eller spela död. Först efter denna reaktion blir vi medveten om vad som skett och kan på ett mer medvetet plan bedöma situationen.
Om du någon gång lagt din hand på en het platta vet du att du hunnit dra undan handen innan du blivit medveten om smärtan. Kanske har du vid något tillfälle kommit på dig själv med att var ovanligt lättirriterad och vresig, utan att situationen i sig egentligen gett dig anledning till det. Då är det din reptilhjärna som agerat.
Ta dig själv och din stress på allvar. Gör stresstestet
/ Marie-Louice Wallin, ICF Certifierad Coach (PCC), Stresspedagog, Utbildare
Mer att läsa om stress
Stresshantering
Vad skapa stress?
Stressreaktioner
Friskfaktorer - Må bra i en stressad tid